We have a winner

precompetitionheader.
Tävlingen Goodiebag of Rock är nu avslutad och vi gratulerar vinnaren Carola Larsson. Svaret på frågan i tävlingen var givetvis Candlemass, ett hedersomnämnande till Annika Lantz för extrainfon.

För att fira bjuder vi på båda gruppernas version av ”Solitude”, både Oceans of Slumber och Candlemass. Håll ögonen öppna, snart dyker en ny tävling upp.
.

.



Inga kommentarer
Kategorier: Tävlingar Taggar:, , , , , , ,


Support us at Patreon


Duality of the Universe

electric_religions_duality_of_the_universe.
För lite drygt ett och ett halvt år sedan fick jag förmånen att avlyssna några omastrade låtar från debutplattan ”Duality of the Universe” med Electric Religions och fick redan då en föraning om vad som komma skulle. Nu är plattan här, den levererar allt förhandslyssningen lovade och lite till. Progressiv metal har fått en ny förkämpe av rang i Electric Religions.

Det är svårt att tro att det här är ett debutalbum, men det är Electric Religions förstlingsverk. Ett tajtare sound får man leta efter, det här låter mer som en fjärde platta från ett rutinerat gäng som spelat tillsammans i kanske ett decennium.

Man går ut redan från början med härligt tunga och murriga basgångar, tajt snärtande trummor och smekande lekfulla gitarriff. Allt kryddas av Neili Bjerrings klara och starka stämma som jag upptäckte och förälskade mig i för många år sedan när hon hanterade mikrofonen i insomnade Famoüs Jameson.

”Duality of the Universe” är en från början till slut välproducerad platta med många guldkorn, allt från den blytunga ”Good Fortune” till finstämda balladen ”Horses Tale”. Ett extra plus för det trevliga introt, en hyllning till Jimi Hendrix.

Electric Religions har framgångsrikt blandat västerländsk metal med österländska toner till en härlig helhet som lockar till fortsatt lyssnande, plattan är riktigt varierad med influenser från såväl Kina som Indien och man upptäcker hela tiden nya nyanser. Det här är progressiv metal när den är som bäst, kvalitén är av samma rang som Queensrÿche’s ”Rage for Order” och ”Operation: Mindcrime”.

Fortfarande i första tertialet av 2016 och årets bästa debutplatta är sannolikt redan här.



Inga kommentarer
Kategorier: Recensioner Taggar:, , , , ,


Support us at Patreon


Rock until you drop

backyard_babiesTredje och sista chansen för den här säsongen att komma ut på vattnet och rocka båten är i antågande, givetvis är det rockkryssningen Rock The Boat ombord på Silja Galaxy det handlar om. Baljan lämnar kajen torsdagen den 26:e maj och det behöver inte kosta skjortan heller, priserna börjar på låga 95:- och går uppåt beroende på vilken hytt du vill ha tillgänglig att däcka i.

Så här på sista kryssen ställer man Lillasyster som förband och sedan dyker Backyard Babies upp som huvudband. En snubbe som står mellan varven och snurrar plattor har man också, ingen mindre än Skinny från Deathstars.

Läs mer och boka Rock The Boat

Och så då det där tråkiga, minimiålder för att boka och åka med är 18 år. Se det från den ljusa sidan om du är för ung, alla ”gamlingarna” är ombord och du slipper trängas med dem på lokala rockklubben för en gångs skull.
.

.

-I samarbete med Silja Galaxy-



Inga kommentarer
Kategorier: Evenemang Taggar:, , , , , , ,


Support us at Patreon


Lose Your Mind

demoized_do_you_know_how_it_feels_to_lose_your_mind.
Demolized ”Do You Know How It Feels To Lose Your Mind?”

Hey guys, this is some really good shit…

Gubbarna i de gamla thrashbanden kan utan att behöva oroa sig över genrens framtid gå i pension när band som Demolized står redo att ta över på de stora scenerna. Jag har haft glädjen att avlyssna deras debut och är glatt överraskad över hur jämn och välproducerad den är.

Liksom en S-Tank fortsätter killarna att leverera den ena tunga metal-låten efter den andra utan att tappa fart någon gång, kommer ett hus i vägen får det skylla sig själv när Demolized liksom stridsvagnen kör rätt igenom och bara fortsätter.

Tajta, snabba trummor, pisksnärtssnabba gitarriff och tunga, murriga basgångar samsas om utrymmet med leadsången som mellan varven har en ganska unik klang, en klang som vid första lyssningen till en början kändes malplacerad men som efter en stund känns helt rätt.

Plattan är förvånansvärt jämn, nästan för jämn egentligen då det är svårt att hitta något favoritspår eller en låt som sticker ut från de övriga. Det här är modern rå metal med mycket thrash och det är dags att låta Mustaine, Hetfield och de andra dinosaurerna gå i pension, en ny generation står redo att ta över.

Fortsätter de på den inslagna vägen och utvecklas, kanske rent av får till en riktig höjdarlåt som står över mängden, blir de ostoppbara. Som sagt, some really good shit. Ett litet tips, aningen kortare titel på nästa platta. Det är bra med korta och koncisa titlar, publiken tenderar att ha lättare att komma ihåg vad plattan heter då.



Inga kommentarer
Kategorier: Recensioner Taggar:, , , , ,


Support us at Patreon