Julbord på Kangos Wärdshus

Nedanstående recension är återskapad från den gamla bloggen, ursprungsdatum är 9/12 2010.


.

.

Det har väl knappast undgått någon att det varit jul och med det kom också en till synes ändlös rad av julbord. Beroende på var man bor finns det olika många att välja mellan eller som i mitt fall inte alls så många. För alla bosatta i de södra delarna av landet kan det vara svårt att greppa vilka avstånd det handlar om i de nordligaste delarna av landet, men för att besöka Kangos Wärdshus och avnjuta deras julbord måste jag först köra mer än 6 mil på dåligt underhållna vägar.

I en underbart rustik och genuin miljö serveras vad som måste betraktas som ett traditionellt tornedalskt julbord. Kangos Wärdshus är inrymt i gamla timmerhus, mer än hundra år gamla, vid Lainioälvens strand. Det första som möter en besökare är en tre meter hög snötomte redan vid infarten till värdshuset och islyktor längs med hela uppfarten till själva anläggningen.
.
.
Inne i själva huvudbyggnaden finns inrymt två matsalar på bottenplan och gästrum en trappa upp. När julbord serveras är buffén uppdukad i den ena matsalen och i den andra sitter man som gäst och inmundigar alla läckerheterna.

Det är ett stort urval av rätter som bjuds på. Som sydlänning bördig från Blekinge har jag blivit lite bortskämd med julbord som på Brösarps och Herrestads Gästgiverier och många andra, men Kangos ligger inte långt efter. Variationen på alla olika fiskrätter och kallskuret är nästan oslagbar och bland just det kallskurna finner man många alternativ som man sällan eller aldrig ser på julbord på sydligare breddgrader medan jag som halvdansk saknade framför allt lite härlig rödkål till julskinkan och som sydlänning rökt ål.

Mitt betyg för Kangos Wärdshus är 4 av 5 möjliga kockhattar för julbordet, 5 kockhattar för den genuina miljön och 5 kockhattar för bemötandet som var ypperligt trevligt och vänligt. Det som drar ner betyget något för buffén är en torr rostbiff, en Janssons Frestelse som tyvärr var vattnig och överkokt samt några av de inkokta sillerna som hade gräddats/kokats för länge och förlorat konsistensen i fisken. Kanske också att den apelsingravade laxen hade lite för markerad apelsinsmak och att Cumberlandsåsen var aningen för tunn. Och inte att förglömma, glöggkopparna var framdukade, men var fanns glöggen?

I särklass bäst var det kallrökta reninnanlåret, den rökta laxen och fjällrödingen, den örtgravade siken och den gravade rödingen. De gravade fiskarna var precis lagom salta så saltet inte tog överhanden, utan alla smaker fick plats att leka på gommen. Innanlåret var perfekt rökt och saltat, det nästan smälte på tungan.
.
.
Vad serverades då på julbordet? Jag får givetvis börja från rätt håll med fisken och via det kallskurna gå till det småvarma för att avsluta med kaffe och dessert. Till maten serverades antingen Apotekarnes Julmust eller Pripps Julöl.

Fiskrätter: tomatströmming, kaviarströmming, senapsströmming, lingonsill, inlagd sill, limesill, matjessill, citronsill, stekt inlagd strömming, senapssill, grillade laxfenor, varmrökt lax, rosépeppargravad röding, örtgravad sik, apelsingravad lax, rökt fjällröding, inkokt lax, ägghalvor med majonnäs och räkor.

Kallskuret: kalvsylta, leverpastej, rentunga, rostbiff, fasan, kallrökt reninnanlår, rökt renstek, fårfiol, julskinka.

Småvarmt: Janssons Frestelse, grillade revben, prinskorv, köttbullar, potatis.

Dessert: Äggost med hjortronsylt, Ris a la Malta med saftsås.

Avslutningsvis kan jag bara säga att det var värt den långa resan även om priset på 395:- kanske var aningen högt…



Inga kommentarer
Kategorier: Food Court Taggar:, , , ,


Support us at Patreon


Bullfest

En alldeles lagom ansträngande sysselsättning en söndag, baka bullar. Visst heter de julbullar, men så goda som de blir är det dumt att begränsa sig till att baka dem bara den här tiden på året.
.
.
Tobbes julbullar

Ingredienser 15-20 st:

1/2 g saffran
1 sockerbit
1 tsk cognac
25 g jäst
75 g smör
2 1/2 dl mjölk
1 dl socker
2 dl russin
7-8 dl vetemjöl

Fyllning:
200 g mandelmassa
1 dl pistaschnötter
1 dl hasselnötter
1 1/2 dl lättmargarin eller rumsvarmt smör

Pensling:
1 ägg
flagad mandel

Tillagning:

Stöt saffran med en sockerbit i en mortel. Tillsätt cognacen och rör runt så all saffran löses upp.

Smula jästen i en degbunke. Smält smöret i en kastrull och häll i mjölken. Låt det bli ca 37°C. Rör ut jästen med lite av mjölkblandningen och häll sedan i resten.

Blanda i socker, salt, saffran, russin och nästan allt mjöl. Arbeta degen smidig. Strö lite mjöl på ytan så att den inte torkar.

Täck med bakduk och låt jäsa cirka 45 minuter.

Värm ugnen till 175°.

Riv mandelmassan. Riv nötterna i en mandelkvarn. Rör ut dem med lättmargarin eller rumsvarmt smör.

Ta upp degen på lätt mjölat bakbord och knåda igenom den. Tillsätt lite mer mjöl om det behövs.

Kavla ut degen tunt till en stor rektangel. Bred ut fyllningen jämnt över hela degplattan, lämna en liten långkant utan fyllning.

Rulla samman från ena ena långsidan så kanten utan fyllning kommer ytterst.

Skär 2 centimeter breda skivor och lägg i bullformar.

Låt jäsa 20 minuter under duk.

Pensla med att uppvispat ägg och garnera med flagad mandel. Grädda i mitten av ugnen 20-25 minuter.



Inga kommentarer
Kategorier: Recept Taggar:, , , , , , , , ,


Support us at Patreon


Julfruktkaka

Jultraditionerna är olika beroende på var man befinner sig. I England till exempel hör det till att man bakar fruktkaka till jul, alla bakar dem men inge vill egentligen ha dem. Det är kompakta historier som dimper ner i magen som en blytacka. Min egen version av julfruktkaka är precis lika kompakt och man hör nästan ett dunk från bukregionen när den dimper ner, lite traditionell är även jag ibland. Dock slipper man alla fruktbitar som det annars är fullproppat med i dylika kakor, den här är mer homogen.

Det blev lite kort om tid med julrecepten i år, men några till blir det som jag delar med mig av. Först ut är min ”engelska” julkaka och ett eller två recept till kommer innan tjugondedagen när julen officiellt är slut.
.
.
Julkaka med plommon och apelsin

Ingredienser 1 kaka:

400 g röda plommon
1 dl vatten

1 apelsin, saften
100 g smör
3 ägg
2 dl strösocker
6 dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
2 tsk bakpulver

1 apelsin, skalet
1 dl socker
1 1/2 dl vatten
(1 tsk cognac eller whisky)

3 dl florsocker
1 1/2 msk apelsinjuice

Tillagning:

Lägg plommonen i en gryta och tillsätt vattnet. Koka upp och låt sjuda under lock 20-25 minuter.

Rör om lite då och då. Plommonen ska vara helt sönderkokta.

Passera genom en finmaskig sil ner i en bunke, försök få med så mycket fruktkött som möjligt. Kasta bort skal och kärnor.

Smält smöret och rör ner i plommonen. Pressa saften ur apelsinen och tillsätt i bunken, spara 1 1/2 msk saft till garneringen.

Tillsätt och rör ner äggen ett i taget.

Blanda mjöl, vaniljsocker och bakpulver i en skål. Sikta ner det i plommonsmeten och vänd in i smeten.

Häll i en smord och bröad springform. Grädda i nedre delen av ugnen i cirka 50 minuter vid 175º.

Prova med sticka. När kakan är färdig låt den svalna i formen.

Avlägsna allt fruktkött från apelsinskalet efter att saften pressats ur. Skär skalet i små tärningar.

Lägg socker och vatten samt eventuellt cognac eller whisky i en liten kastrull och koka upp.

Lägg i apelsinskalstärningarna och låt sjuda 20-25 minuter.

Sila av sockerlagen och bred ut apelsinskalstärninngarna på ett bakplåtspapper. Låt svalna.

Rör samman florsocker och apelsinsaft. Bred ut över den avsvalnade kakan och strö de syltade apelsinskalen över.



Inga kommentarer
Kategorier: Recept Taggar:, , , , , , , , ,


Support us at Patreon


En julhistoria

DFDS-sponsors-Christmas-lunch-for-homeless_3En återutgiven krönika, dock mer aktuell än någonsin.


Julen börjar närma sig och med den alla tiggarbrev från diverse hjälporganisationer som drar nytta av våra skuldkänslor vid givandets högtid. Visst är det synd om alla fattiga och av olika saker drabbade runt om i världen, men hur är det med alla här hemma i Sverige som behöver vår hjälp?

Anders Övfergård (Den arga snickaren) har under hösten med all önskvärd tydlighet visat att det finns människor på vår egen bakgård som behöver hjälp genom sitt program Nybyggarna samtidigt som det står att läsa lite då och då i tidningarna om det nya fattig-Sverige där alldeles för många är beroende av bistånd och ändå inte klarar sig.

Just de hemlösas problem fick jag nyligen själv bevittna när jag var i Göteborg för att bevista Göteborg Rockfest. Efter första festivalkvällen skulle jag spendera natten på bussterminalen för att på morgonen ta första bussen till Borås, hellre det än att behöva gå runt i Borås i cirka fem timmar i kylan innan bussen vidare till den lilla orten utanför staden där jag bor skulle avgå.

Eftersom det var natt mellan två vardagar stänger dock terminalen några timmar uppsökte jag Restaurang Gyllene Måsen (kedjan som har ett gult M som logotyp), det finns en sådan i närheten av stationen i Göteborg som har öppet hela natten, för att där i sällskap av ett par stora koppar kaffe invänta att jag kunde återvända till terminalen.

På hamburgerstället uppehöll sig även två personer, inte i sällskap med varandra, som visade sig vara hemlösa vilka sökte skydd från kylan utanför. Jag observerade den ena, en kvinna i 60-årsåldern, en lång stund när hon samlade de rester andra gäster lämnade för att få lite mat och dryck. Till slut kunde jag inte med att bara sitta och iaktta längre utan frågade lite försynt om jag fick lov att bjuda henne på något att äta.

Sällan eller aldrig har jag sett någon bli så glad och tacksam för något så litet som ett enkelt hamburgermål. Jag satt ner med mitt kaffe och pratade lite med damen innan det var dags att återvända till terminalen. Under hela tiden vi samtalade hade hon ett litet leende på läpparna och en tår i ögonvrån, när jag reste mig för att lämna stället fick jag den hjärtligaste kram jag kan minnas jag någonsin fått av någon.

Vid ett tillfälle hörde jag några ungdomar sitta och häckla den andre hemlösa personen, en äldre herre. Att de var hemlösa fick jag bekräftat av tjejen bakom disken när jag frågade. Varför häckla någon som redan är så utsatt man bara kan bli i vårt samhälle? En dag kan det vara de själva som sitter där utan eget tak över huvudet och inga andra ägodelar än kläderna på kroppen och några småsaker som ryms i fickorna eller en väska.

Nej, jag donerar inte en massa pengar för att hjälpa människor i andra länder när vi har många i vårt eget land som är i behov av hjälpen. Utlandsbistånd står staten för ändå med en viss procent av vår bruttonationalprodukt (BNP). Då skänker jag hellre till de få organisationer som försöker hjälpa våra egna utsatta, organisationer som dessvärre inte har råd att tigga pengar på samma sätt som de som skickar ut sina brev och e-mail och som bekostar dyra kampanjer i TV.

En annan grupp som får mitt stöd under julen är alla de som inte har någon att fira med under en familjehögtid som denna. Det är många som är ensamma och de mår dåligt av det. Vi har alla garanterat någon i vår närhet som skulle bli överlycklig om de slapp sitta ensam på julafton.

Vet du om någon i din närhet som kommer sitta ensam? Skänk dem en tanke och överväg om du inte kan göra något för dem, kanske låta dem ta del av ert julfirande på något sätt. Tvinga nu inte ert eget firande på dem, det kan bli så fel det också, men se ändå om de kan vara öppna för att ta emot lite mänsklig värme.

Är du ute i svängen och ser någon som kvinnan på hamburgerstället, häckla dem inte och gör dig inte lustig på deras bekostnad. Fråga hellre om du kan få bjuda dem på en måltid. Gå inte och hämta något till dem utan att fråga först om det går bra. En del tar illa vid sig och blir förolämpade om man tar för givet att de vill ha hjälpen, även de har stolthet och vill bli behandlade med respekt.

Själv gör jag vad jag kan för att återinföra lite humanism i ett allt kallare samhälle och hoppas att fler vill och kan dra sitt strå till stacken för att hjälpa de som har det sämre.


Under en period var jag krönikör för numera nedlagda Hey Sugar! Magazine, dessa krönikor förtjänar ett bättre öde än att falla i glömska och jag bjuder alla gamla och nya läsare här på bloggen på lite nostalgi med dem.

Spara

Spara



Inga kommentarer
Kategorier: Artiklar Taggar:, ,


Support us at Patreon


Last Christmas

gain_eleven”Last Christmas” är en av de där slagdängorna som vi aldrig kommer att bli av med vid den här tiden på året, den återfinns i mångas spellistor och den tjatas på radion. George Michael visste vad han gjorde när han skrev den och spelade in den med Andrew Ridgeley (den andra halvan av Wham!).

Sedan första releasen 1984 har han själv gjort några nyinspelningar och ett otal andra artister har gjort covers på den, till exempel Whigfield, Kim Wilde och Alcazar. Låten har till och med hittat in i rockvärlden där bland annat Coldplay spelat in den. Nyaste inspelningen släpptes i videoformat igår, en live-inspelning med Gain Eleven.
.



Inga kommentarer
Kategorier: Musik Taggar:, , , , , , , , ,


Support us at Patreon