Heads Held High

dismissed_heads_held_high.
Att 70-talet och med det också glamrocken är på väg tillbaka råder det ingen tvekan om och just glamrocken låter bättre än någonsin i Dismisseds upplaga när nu deras debutalbum ”Heads Held High” har släppts. Inte nog med att det är glamrock, de flörtar utan att skämmas med hårdrocken också och sammanför två fina genrer i ett och samma sound. Det här är ett av årets bättre debutalbum.

”Heads Held High” är ett av de bästa albumen i år i kategorin mjukare rock och deras tillfälliga sinnesförvirring med deltagande i Melodifestivalen blir snart ett förträngt minne när högtalarna matar ut en sångröst som spänner över hela registret flitigt framåtputtad av intensiva och snygga gitarriff, de båda backas upp av härligt dova trummor och mullriga basgångar.

Det som saknas på den här plattan är en riktigt tung rockrökare, för övrigt finns här allt man kan önska av en bra rockplatta. Sedan är det dessvärre också ett par låtar jag kunde klarat mig utan, ”Lucifer” är en relativt tråkig historia som upprepar sig själv aningen för mycket och ”Hearts Align” har jag haft svårt att svälja redan från början när den dök upp på Melodifestivalen.

Mer avpassade för de som är vana vid lite tyngre och snabbare rock är ”Dance on the Borderline” och ”Escape”, två låtar med mer intensitet och aggressivare sång. En trevlig ballad finns det också, ”Stay”, som gör plattan fullständig.

Allt sammantaget är ”Heads Held High” en riktigt bra debutplatta med ett väl sammansvetsat gäng, det hörs att de spelat tillsammans i många år innan studion uppsöktes, som passar de flestas öron.



Inga kommentarer
Kategorier: Recensioner Taggar:, , , ,


Support us at Patreon