Älskade hatade tisha

Våren anländer inom kort och snart är sommaren också över oss. Under den här perioden drabbas vi av en uppsjö av olika marknader och festivaler där ett ständigt återkommande inslag som dessutom tycks öka i antal är alla stånd där de bjuder ut T-shirtar till försäljning.

Det är tröjor med tryck man saluför och det tycks inte finnas någon gräns på uppfinningsrikedomen, men populärast är två typer av motiv: olika roliga, fräcka eller gulliga budskap och olika rockbands motiv. Jag måste erkänna att även jag har nyttjat dessa ”knallar” för att utöka min garderob emellanåt.

Varför alla dessa T-shirtar med olika tryck? Från början är det egentligen ett plagg tänkt att bäras under till exempel en skjorta, men sedan kom någon på att om vi sätter en bild och lite text på kan vi använda den för att sprida ett budskap eller marknadsföra något. Sedan dess har marknaden formligen exploderat och det är inte bara budskap som sätts på tröjorna, det kan helt enkelt vara vackra eller gulliga små motiv som ibland gör plaggen till rena konstverken.

En grupp av företag förutom rockbanden som till fullo förstått värdet av att sätta sitt tryck på kläder som just T-shirtar är olika modehus och tillverkare av sportartiklar. Det är dock något jag aldrig skulle bära själv, inte tusan tänker jag betala dessa företag för att göra reklam för dem när de borde betala mig för att bära deras logotyper.

Vilka är då de stora konsumenterna av tishor? Föga förvånande är det hårdrockare, inga musikfans köper T-shirtar så som vi. På festivaler och konserter är det här högst mode, haute couture, och valet av T-shirt är mer ett ”statement” än det är mode egentligen.

Med sin T-shirt visar hårdrockaren att han är just hårdrockare, men också vilket band som är hans eller hennes favoritband. Ingen nöjer sig heller med bara en T-shirt från sitt favoritband, själv har jag ett tiotal av vardera av de tre favoriterna och ett antal andra band har fått bli representerade med enstaka tröjor.

Det stannar inte vid bara bandtröjor, jag kan stoltsera med ett antal roliga och ibland provokativa budskap att bära också. Exempelvis finns T-shirtar med texter som ”Min T-shirt har fler läsare än din blogg”, ”Vem är bäst i världen och varför är jag det?” och ”If you want breakfast in bed sleep in the kitchen”.

En av mina absoluta favoriter hittade jag på Myrorna för några år sedan, en T-shirt med en tryckt snara runt halsen som hänger ner över bröstet. Den har fått många roliga kommentarer och orsakat att helt okända tar kontakt för att uttala sitt gillande, jag har till och med blivit erbjuden betalning för att skiljas från den av andra som också uppskattat motivet.

En annan T-shirt som medfört att andra tar kontakt för att växla några ord är en hyllning till en av hårdrockens giganter som gick gick bort för ett par år sedan, Ronnie James Dio. Oavsett om man i vanliga fall tycker om dödsmetall, glamrock eller någon annan genre inom hårdrocken tycks det finnas en allmän konsensus att Dio var stor och är mycket saknad.

Även jag har förstått värdet av T-shirten som reklampelare och har för mitt eget bokprojekt skapat en serie tröjor med illustrationer från boken. Dessa har blivit ett välkommet tillskott i utbudet i garderoben med ännu mer variation att välja från när jag stigit ur duschen, dessutom är det tröjor som ännu inte så många andra har och jag kan sticka ut lite från mängden.

En lokal tidning på min förra hemort var på besök på förra årets upplaga av Metaltown i Göteborg och passade då även på att prata med några försäljare, en fråga de hade ställde var hur hårdrockare är förutom att de köper lite mer tröjor än andra.

”De är lite roligare människor. Alla är jättetrevliga och ju värre de ser ut desto rarare brukar de vara” blev svaret. En lite mer personlig reflektion och erfarenhet är att alla dessa T-shirtar också för med sig att hårdrockare snabbt i en folkmassa kan identifiera andra hårdrockare, med andra ord så förenar tröjorna samtidigt som de markerar vilken sorts hårdrock bäraren tycker om.

Som sagt så är det snart åter dags för en ny säsong med marknader och festivaler och med dessa även dags att fylla på lite till i garderoben med nya ”modeplagg”. Kanske vi ses i en kö någonstans där ute på väg att göra nya fynd i floran av T-shirtar.

Vänta till sommaren är dock något jag inte alltid kan eller vill göra, ibland dyker det upp en tisha med ett motiv som bara inte går att motstå. Senast idag kom med posten ett nytt tillskott till garderoben och det återfinns i kategorin roliga budskap, dock krävs några rader förklaring då budskapet är på engelska och alla inte är fullt så bevandrade i det språket.

På 80-talet startades en rad fiskrestuaranger i USA med namnet ”I Love Sushi”, det var dessa som initierade den världsomspännande trenden med sushi-restauranger lite överallt. Det finns även officiella T-shirtar för kedjan med texten I (hjärta) Sushi. Dock finns det i modernt språkbruk en dubbel betydelse av frasen ”eat sushi”, förutom att äta vinägerriset inlindat i olika tillbehör kan det också betyda att utföra oralsex på en kvinna. Tvetydigheter i språket kan vara fantastiskt roliga.
.
i_love_sushi.


Under en period var jag krönikör för numera nedlagda Hey Sugar! Magazine, det här är inlägget är baserat på en sådan krönika.



Inga kommentarer
Kategorier: Blandat Taggar:, , ,