Take What’s Mine

bloodlit_take_whats_mine.
Bloodlit ”Take What’s Mine”

Det här är nog det bästa första-albumet jag har hört på länge och har faktiskt svårt att stänga av skivan som snurrat på repeat i timmar nu.

Bloodlit har precis släppt sin EP ”Take Wha’ts Mine” och gillar du snabba aggressiva gitarrer blandat med smäktande gitarrsolon som nästan tycks vara hämtade från klassiskt skolade gitarrister, frenetiskt slagna trumskinn och en härligt murrig bas, då är det här en platta du ska investera i.

Min första erfarenhet av Bloodlit var när de i somras uppträdde på Stora Torget i Borås och tävlade i Svensktoppen nästa med sin låt ”Atrocity”. De här killarna kändes aningen malplacerade i den tävlingen, men det gav en fingervisning om vad som komma skulle. ”Atrocity” är för övrigt med på plattan, men det är i mitt tycke långt från den bästa låten.

Redan första gången jag lyssnade undrade jag tre låtar in hur många sångare bandet har egentligen, det verkar som det är olika sångare på alla tre låtarna. Sanningen är den att den ende sångaren har en röst som landar någonstans mitt emellan Ralf Gyllenhammar, James Hetfield och Rob Halford så beroende på vilken låt han sjunger låter han faktiskt olika.

Stilmässigt kan Bloodlit vara lite mariga att placera, men de låter väldigt mycket som Metallica och kanske Megadeth medan de fortfarande var unga och arga med en anstrykning av Judas Priest samtidigt som de även får med klanger från de mer bluesorienterade banden på 70- och 80-talen, framför allt i gitarrsolona.

Framför mig har jag nu alltså en platta som på sex låtar täcker upp nästan 40 år av hårdrock i sin stil utan att för den skull låta föråldrad, det här är modern hårdrock i varje ton.

Framför allt en låt får mig att njuta extra och det är den stämningsfulla ”Still I Feel”. Ska det släppas en singel från en fullängdare är det den här i sammanhanget lugna låten som ska vara förstavalet, den kommer att ge radiotid och listplaceringar. Den här låten hör hemma bland de stora rockballaderna.

Fortsätter killarna i den här stilen och utvecklas lite till, sångaren kan kanske behöva lite tid med en sångpedagog för att hitta sin fulla potential (både Geoff Tate och Joey Tempest behövde tre plattor på sig att hitta rätt), och släpper ett par fullängdare kommer de att vara headliners på festivaler runt om i Europa istället för att vara en parantes i Svensktoppen Nästas historia.
.
bloodlit_dead_on.
Bloodlit ”Dead On”

Pang på rödbetan från första ackordet till sista, det sammanfattar Bloodlit’s första fullängdare ”Dead On” mycket väl. Som debutalbum betraktat håller det förvånansvärt hög klass och är ett av de bättre förstlingsverken jag haft förmånen att få spela för mina grannar.

Bandets sångare Mladen Milojkovic har alltmer hittat sin rätta plats i ljudbilden under de senaste två åren och jag är övertygad om att han framöver kommer att glida in till den exakta punkt han ska vara, det är inte långt kvar nu. Det är inte utan att man undrar om killarna lånat in andra sångare emellanåt när Mladen visar att han egentligen besitter en härlig bredd. Redan i plattans första spår ”Freedom” anar man en stark influens av en ung Ozzy Osbourne och i låten ”Earth” tycks Pearl Jam’s Eddie Vedder ha lånat ut sin röst.

Bloodlit’s version av metal är i mångt och mycket helt deras egen där man med en stabil bas i traditionell metal med full kraft levererar snabba och råa gitarriff (Dennis Carlsson och Tord Ottergren) och tunga basgångar (Andréas Larsson) som för tankarna till tidig thrash metal, lite så som Metallica och Anthrax en gång lät medan de fortfarande var unga och aggressiva, samtidigt som det finns lite undertoner av både punk och grunge. Instoppat lite här och där dyker Tords läckra små solon upp och lyfter det hela ytterligare. Detta är uppbackat av en tungt slående Marcus Rudenvall bakom trummorna som driver på hela maskineriet.

Den riktiga överraskningen kommer sist på skivan med namnet ”Memories”, en ballad! Här tycks Mladen blomma upp ordentligt och helt plötsligt faller sista biten på plats, nu råder ingen tveksamhet längre om att hans röst börjar placera sig så centralt i ljudbilden som den ska vara. Det är lite synd bara att balladen är så kort, jag hade gärna utstått några minuter till av den.

Det här är ett band som med fördel upplevs live, de kan leverera, och som nu har lyckats riktigt bra med att plocka in samma råhet och attityd de har på scen in i studion där ett snyggt producerat album tagit form. Till skillnad från många andra band har de inte tappat något av det som gör dem så bra inför publik, det bugar och tackar jag för.

Just like a cruise missile once unleashed, this is dead on target.


Recensioner återskapade från den gamla bloggen, back by popular demand…



Inga kommentarer
Kategorier: Recensioner Taggar:, , , , ,


Support us at Patreon


Bullfest

En alldeles lagom ansträngande sysselsättning en söndag, baka bullar. Visst heter de julbullar, men så goda som de blir är det dumt att begränsa sig till att baka dem bara den här tiden på året.
.
.
Tobbes julbullar

Ingredienser 15-20 st:

1/2 g saffran
1 sockerbit
1 tsk cognac
25 g jäst
75 g smör
2 1/2 dl mjölk
1 dl socker
2 dl russin
7-8 dl vetemjöl

Fyllning:
200 g mandelmassa
1 dl pistaschnötter
1 dl hasselnötter
1 1/2 dl lättmargarin eller rumsvarmt smör

Pensling:
1 ägg
flagad mandel

Tillagning:

Stöt saffran med en sockerbit i en mortel. Tillsätt cognacen och rör runt så all saffran löses upp.

Smula jästen i en degbunke. Smält smöret i en kastrull och häll i mjölken. Låt det bli ca 37°C. Rör ut jästen med lite av mjölkblandningen och häll sedan i resten.

Blanda i socker, salt, saffran, russin och nästan allt mjöl. Arbeta degen smidig. Strö lite mjöl på ytan så att den inte torkar.

Täck med bakduk och låt jäsa cirka 45 minuter.

Värm ugnen till 175°.

Riv mandelmassan. Riv nötterna i en mandelkvarn. Rör ut dem med lättmargarin eller rumsvarmt smör.

Ta upp degen på lätt mjölat bakbord och knåda igenom den. Tillsätt lite mer mjöl om det behövs.

Kavla ut degen tunt till en stor rektangel. Bred ut fyllningen jämnt över hela degplattan, lämna en liten långkant utan fyllning.

Rulla samman från ena ena långsidan så kanten utan fyllning kommer ytterst.

Skär 2 centimeter breda skivor och lägg i bullformar.

Låt jäsa 20 minuter under duk.

Pensla med att uppvispat ägg och garnera med flagad mandel. Grädda i mitten av ugnen 20-25 minuter.



Inga kommentarer
Kategorier: Recept Taggar:, , , , , , , , ,


Support us at Patreon


To Beast Or Not To Beast

lordi.
Lordi ”To Beast Or Not To Beast”

Det här är ett utlåtande jag har dragit mig in i det längsta för att skriva, det känns trist att behöva såga ett så pass stort band som Lordi och deras nya platta ”To Beast Or Not To Beast”.

Det var med stor förväntan jag laddade plattan i CD-spelaren och tryckte på Play, en timme senare inser jag att jag fått en dammsamlare i skivhyllan. Det här är inte bra, jag förväntade mig betydligt mer av ett så etablerat band. Det som strömmade ur högtalarna kan närmast beskrivas som ett halvdassigt debutalbum med ett obskyrt källarband från Långtbortistan.

Visst, Lordi har två nya medlemmar och det här är första plattan med deras medverkan, men det kunde nog varit en god idé att turnera en del med de nya medlemmarna och det gamla materialet så alla var inne på samma spår innan nytt material skrevs och spelades in.

Det man genererat är ett yvigt sammelsurium av toner, det spretar åt alla håll och kanter och man får en känsla av att alla i bandet försöker dra åt olika håll med sin egen stil samtidigt. Det är lite av samma tendens över plattan som det var över Mr Lordi’s försök för några år sedan att göra skräckfilm, ”Dark Floors”, den var emellanåt briljant men alldeles för ofta bara skrattretande och kunde inte riktigt bestämma sig för i vilken genre den ville vara.

Det enda jag personligen känner igen från tidigare Lordi-plattor är de råa gitarrerna och till och med dessa tycks ha förlorat något av sin udd. Nu återstår bara att se om det blir en nästa platta och om bandet i den hittar tillbaka till sin forna form och stil eller om jag ännu en gång måste utropa WTF?!?


Recension återskapad från den gamla bloggen, back by popular demand…



Inga kommentarer
Kategorier: Recensioner Taggar:, , , , ,


Support us at Patreon


Julfruktkaka

Jultraditionerna är olika beroende på var man befinner sig. I England till exempel hör det till att man bakar fruktkaka till jul, alla bakar dem men inge vill egentligen ha dem. Det är kompakta historier som dimper ner i magen som en blytacka. Min egen version av julfruktkaka är precis lika kompakt och man hör nästan ett dunk från bukregionen när den dimper ner, lite traditionell är även jag ibland. Dock slipper man alla fruktbitar som det annars är fullproppat med i dylika kakor, den här är mer homogen.

Det blev lite kort om tid med julrecepten i år, men några till blir det som jag delar med mig av. Först ut är min ”engelska” julkaka och ett eller två recept till kommer innan tjugondedagen när julen officiellt är slut.
.
.
Julkaka med plommon och apelsin

Ingredienser 1 kaka:

400 g röda plommon
1 dl vatten

1 apelsin, saften
100 g smör
3 ägg
2 dl strösocker
6 dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
2 tsk bakpulver

1 apelsin, skalet
1 dl socker
1 1/2 dl vatten
(1 tsk cognac eller whisky)

3 dl florsocker
1 1/2 msk apelsinjuice

Tillagning:

Lägg plommonen i en gryta och tillsätt vattnet. Koka upp och låt sjuda under lock 20-25 minuter.

Rör om lite då och då. Plommonen ska vara helt sönderkokta.

Passera genom en finmaskig sil ner i en bunke, försök få med så mycket fruktkött som möjligt. Kasta bort skal och kärnor.

Smält smöret och rör ner i plommonen. Pressa saften ur apelsinen och tillsätt i bunken, spara 1 1/2 msk saft till garneringen.

Tillsätt och rör ner äggen ett i taget.

Blanda mjöl, vaniljsocker och bakpulver i en skål. Sikta ner det i plommonsmeten och vänd in i smeten.

Häll i en smord och bröad springform. Grädda i nedre delen av ugnen i cirka 50 minuter vid 175º.

Prova med sticka. När kakan är färdig låt den svalna i formen.

Avlägsna allt fruktkött från apelsinskalet efter att saften pressats ur. Skär skalet i små tärningar.

Lägg socker och vatten samt eventuellt cognac eller whisky i en liten kastrull och koka upp.

Lägg i apelsinskalstärningarna och låt sjuda 20-25 minuter.

Sila av sockerlagen och bred ut apelsinskalstärninngarna på ett bakplåtspapper. Låt svalna.

Rör samman florsocker och apelsinsaft. Bred ut över den avsvalnade kakan och strö de syltade apelsinskalen över.



Inga kommentarer
Kategorier: Recept Taggar:, , , , , , , , ,


Support us at Patreon


Årskrönika

manowarEtt nytt år har inletts och årskrönikor till höger och vänster sammanfattar det gångna året ur alla möjliga och omöjliga synvinklar. Själv har jag inget behov av att göra sådana sammanfattningar där det förflutna ska analyseras fördärvat utan bjuder kort och gott på ett par videor från året som gick.

Ett par av mina favoritband är Manowar och Manimal, båda banden har släppt videor under 2015. I januari kom ”Warriors Of The World United” med Manowar och får komma med här för att påminna om att hårdrocken är en genre som förenar över alla gränser, det visade sig med all tydlighet när helt nyligen en ikon i rockvärlden gick ur tiden och hyllades av rockare världen runt oavsett vilken subgenre de hade sin hemvist i.

I december kom äntligen den första videon någonsin med Manimal, ”Irrestistible”, hämtad från deras efterlängtade andra platta. Deras debutplatta släpptes redan 2009 och det har tagit hela 6 år innan uppföljaren anlände, det har dock varit värt väntan.
.

.



Inga kommentarer
Kategorier: Musik Taggar:, , , , ,


Support us at Patreon


What’s another year…

newyear2016.

Ett stort tack för det gångna året till alla vänner och bekanta, alla kollegor och samarbetspartners och framför allt alla underbara rockmänniskor för att ni förgyllt vår tillvaro med er musik. Nu tar vi nya tag och gör 2016 till ett suveränt år. Gott Nytt År!
.
A huge thank you for the past year to all friends and acquaintances, all collegues and partners and in particular all the wonderful rock people who have brightened our existance with your music. Now we move on and make 2016 an awesome year. Happy New Year!
.



Inga kommentarer
Kategorier: Musik Taggar:, ,


Support us at Patreon


R.I.P.

En legend i rockvärlden har lämnat jordelivet, det är med stor sorg och saknad vi säger farväl. Lemmy Kilmister, basist och sångare i Motörhead, avled igår 70 år gammal efter en tids kamp mot en aggressiv cancer.
.
lemmy_kilmister.
Motörhead är en brittisk heavy metal-grupp, bildad i London 1975. Bandet bestod ursprungligen av sångaren och basisten Ian ”Lemmy” Kilmister, Larry Wallis på gitarr och Lucas Fox på trummor.

När Motörhead gav ut sitt första album 1977 var Wallis och Fox redan ersatta av Eddie Clarke (”Fast Eddie”) och Phil Taylor (”Philthy Animal”), men det var inte förrän i början av 1980-talet som gruppen slog igenom stort. Framgången kom mycket tack vare succélåten Ace of Spades som släpptes på bandets fjärde album, Ace of Spades. Motörhead var populärast i sitt hemland, England.

1982 lämnade Clarke gruppen på grund av stridigheter med Lemmy, och ersattes av Brian Robertson, som tidigare spelat i bland annat Thin Lizzy. 1983 gav Motörhead ut den enda studioplattan där Robertson medverkar, Another Perfect Day. Robertson sparkades strax därefter och ersattes av två gitarrister; Phil Campbell och ”Würzel” (Michael Burston). I samma veva försvann Phil Taylor från trumpallen och ersattes av Pete Gill från gruppen Saxon. Det enda albumet som Pete Gill medverkade på var Orgasmatron (1986), sedan kom Phil Taylor tillbaka för ett par album.

1991 gavs den sista plattan med Phil Taylor som trummis ut, 1916. Därefter ersattes han av svensken Mikkey Dee (eg. Micael Kiriakos Delaoglou), som än idag är Motörheads trummis. 1995 lämnade ”Würzel” bandet, och sedan dess har Motörhead åter varit en trio.

Sista albumet bandet spelade in med Lemmy är deras 22:a studioalbum, ”Bad Magic” släpptes 28:e augusti i år och den senaste videon med Lemmy vid mikrofonen släpptes för mindre än två veckor sedan, ”When The Sky Comes Looking For You”.
.

.

.



Inga kommentarer
Kategorier: Musik Taggar:, , , , ,


Support us at Patreon


Inledningsvis

Min lilla nyårsmeny är inte komplett utan en förrätt, själv är jag förtjust i en enkel men god soppa till förrätt. Jag har valt att använda en soppa som egentligen är avsedd att vara en lunchrätt eller till och med en middagsrätt till vardags, en soppa som passar alldeles utmärkt även som inledning på en trerätters maraton.

Som förrätt serverar man den inte i en sopptallrik kanske utan i en mindre skål. Har man inga små skålar går det utmärkt att servera den i en kopp, det blir nästan festligare egentligen. För min del handlar det dock om att få samma porslin till alla rätterna på menyn.
.
.
Spenatsoppa

Ingredienser 4 portioner:

1 gul lök
10-15 cm purjolök
2 klyftor vitlök
3 msk olivolja
1 kruka färsk persilja
400 g frusen bladspenat
3 dl vatten
1/2 tsk chilipulver
2-3 dl grädde

Tillagning:

Ansa löken och hacka den grovt. Ansa vitlöken och hacka den grovt.

Ansa purjolöken, dela den på längden och skär i breda strimlor. Skölj den väl så eventuella jordrester spolas bort.

Fräs löken, vitlöken och purjolöken i olivolja i en gryta under omrörning så den blir mjuk utan att få färg.

Tillsätt vattnet och bladspenaten. Dela persiljan i mindre bitar och tillsätt i grytan. Spara några toppar till garnering.

Tillsätt chilipulvret och rör om.

Koka upp och låt sjuda under lock i 10 minuter.

Dra från värmen och mixa direkt i grytan med en stavmixer till en slät soppa.

Tillsätt grädden, rör om och smaka av med salt och vitpeppar.

Servera med kokta ägghalvor och brödkrutonger.
.
.
Brödkrutonger:

Ingredienser 4 portioner:

6 skivor formfranska

Tillagning:

Skär bort kanterna på brödet, skär det sedan i små kuber.

Rosta vackert bruna i torr stekpanna på medelhög värme.

Vänd lite då och då så de inte bränns.
.



Inga kommentarer
Kategorier: Recept Taggar:, , ,


Support us at Patreon